Третий день подряд я снова провожу в компании "Poison Girl", бутылки колы и подушки. Надеюсь, что мне удастся продолжить в таком духе.



Det är alltfär svårt att gå fram. Det är inte mer möjligt att uthärda smärta som är varje dag ännu kraftigare, vad kan bli gört här? Vet jag inte... Varför får jag leva mer och mer, vad för dumhet... Riktigt vad finns det att göra? Jag kan bara ligga tittande i taket med slö blick... När jag pratade med min tjej om hons anseende till min situation, och hon sa att jag var skyldig själv och mer ändå att jag var en fåntratt... Det var igår, och idag alla de med som jag ha pratat har inte kunnit låta bli att tillfoga mig mycket ont. Varför får jag finna mig i det? Sådana läge ställer mig inte. Vad måste vara sagen, är att jag är gansk förlorat och mycket ledsen... Därefter har jag talat med honom, vem som var orsaken av mina andra själhål. Varken han eller hon vill jag inte se... Vill jag ochså inte se Da. Min syster ens ha gjort mig olycklig, det bli ju inte att hjälpa, då? Ingen möjlighet ser jag att lösa situationen. Tack så mycket till Dersi och Ensi, som har lovat att bli med mig till hel slutet. Tack ochså till min syster, som har en stort tålamud... Jag hoppas att ni ska ha allt bra på er liva. Jag mår mig skövlade... men inte finns det att göra, man löar som blir det ha sagt på låten gå ändå...



I alla fall, ingenting bli att drömma, och det är sämrast här... *gnäller*-__-